Med start idag kommer jag att lägga upp en serie inlägg med bilder från årets Popagandafestival. Först ut är Jenny Wilson – och er som missade eller vill återuppleva hennes konsert rekommenderar jag varmt att besöka gimmeindie.se!
Daniel Johnston på Berns Salonger
Så här såg det ut när legenden Daniel Johnston trollband sin publik på Berns i onsdags kväll. Från denna grå mysoverall strömmade toner så vackra att även ett råskinn som jag var tvungen att bita ihop ibland för att inte börja darra på läppen. Bilderna är tagna på uppdrag av radiostationen Gimme Indie som spelade in och sände konserten live.
Vill du höra hur det lät? Gå gärna in och lyssna på inspelningen här.
Med fokus på Otur
Skivbolagsdirektör, klubbarrangör och DJ. Emma Bates har många järn i elden, men är kanske mest känd för att skapa musik under artistnamnet Otur. I slutet av maj kom hennes senaste alster Twin Behaviour, ett efterlängtat album som bland annat fick finfint betyg av musiktidningen Sonic. Vi hade träffats några veckor tidigare på ett stort vitt papper för att ta nya pressbilder.
P.S. Du som använder iTunes kan köpa Twin Behaviour här. Men det går också att hitta Oturs musik på Spotify.
Parksommar
Balkongsurfning
Peters nya perspektiv
Ett stenkast från Mariatorget i Stockholm ligger 8T8, en liten butik där man säljer närodlad, ekologisk och småskaligt producerad mat. Jag begav mig dit en onsdagskväll i slutet av april för att fotografera permakulturarkitekten Peter Hallén som har ritat stället.
Idag fokuserar Peter helt på projekt med tydligt miljötänk, men det har inte alltid varit så. Det som främst orsakade omställningen var en livskris som bland annat resulterade i att han sålde hela sitt gamla liv på loppis. Sedan dess sätter Peter planetens bästa i första hand och han har många spännande idéer för framtiden.
Mina bilder och Johanna Ståls intervju med Peter Hallén hittar du i Camino nr 23 som finns ute i butik nu!
Hur många dagar har en blogg?
Även om man kan tro det, så har min tillvaro inte alls varit händelselös den senaste tiden. Jag har tvärtom varit mycket aktiv och hunnit med en hel del utöver mina vanliga rutiner. Givna hästar har skådats i munnen, grisar har köpts i säckar och blå skåp har nyttjats till helt andra saker än vad de var snickrade för. Men en bragd är särskilt värd att uppmärksammas och lovsjungas kring lägereldarna nu i sommar.
Historien börjar med den här bloggens ursprungliga syfte. När jag skrev ned det hade jag just sagt upp mig från mitt dåvarande jobb och gett mig själv i uppdrag att hitta ett nytt på hundra dagar. Och idag är saken biff. Tidplanen höll inte, men efter cirka tvåhundrafyrtio dagar sprängde jag äntligen målsnöret och klev stolt upp på prispallen med ett signerat anställningskontrakt i näven. Sedan slutet av januari håller jag nämligen till här.
Det jag saknade allra mest förut var att få utlopp för min kreativitet. Men som copywriter på Sveriges tredje största kommunikationsbyrå får jag nu vara kreativ nästan precis jämt. Det känns rent ut sagt skitbra. Och med de orden sätter jag faktiskt punkt för detta kapitel eftersom jag har för avsikt att inte skriva något mer om mitt jobb här.
Men vad göra på fritiden när man har börjat försörja sig på sitt stora intresse? Luta sig tillbaka i länsstolen och rulla tummarna eller modigt höja blicken och börja planera nya hjältedåd? För er som känner mig kan svaret tyckas självklart. Trots det har jag beslutat att ge mig själv en ny utmaning. Vad det blir vet jag ännu inte. Men Hundra dagar kommer alltså att leva vidare och till dess att nästa uppdrag är spikat fortsätter jag att blogga utan mål och mening… Ni kommer med andra ord inte att märka någon större skillnad.