Första dagen av årets Popaganda (27-28 augusti) avslutades med en svettig, sprattlande urladdning som fick festivalbesökare av alla sorter att släppa taget om sin svindyra miniatyrölflaska och rusa ut från serveringsområdet för att ge sig hän i ett böljande människohav av eufori och… jo, jag tror minsann att det var stolthet som lyste i mångas ögon.
Robyn verkar onekligen gå hem i alla läger sedan fem-sex år tillbaka. Finns det någon i detta land som missunnar henne den framgång hon upplever såväl på hemmaplan som på andra sidan Atlanten? Inte vad jag vet. Det känns som att alla har följt hennes utveckling och kan historien om hur hon har kämpat, gått sin egen väg och med hjälp av talang och hårt arbete tagit sig till den position hon har idag. Alla gillar Robyn helt enkelt.
Vad gäller hennes klädstil, däremot… Tänk om jag skulle ta på mig en sån liten jacka? Hur skulle det se ut? Ja, det får vi aldrig veta.
men hallelå, freddan. klädstilen är ju underbar (och jag tror att du skulle se mycket spännande ut i den jackan) ! punkt.
Haha, jag tror annorlunda… Men om du lyckas få tio personer att gå in på denna post och uttala sitt önskemål om det så kan jag tänka mig att prova. Givetvis lägger jag upp bildbevis på det här!
En ganska god uppfattning om hur det skulle kunna se ut får man om man googlar ”Nalle Puh”.
Det skulle också vara intressant att se hur snyggt du kan bära upp en sådan klänning!
Mycket lustigt, min herre… Lustigt och dessvärre sant! Klänningen kan ni dock glömma, det är helt fel färg för mig!
nämen fredrik, klänningens nyans skulle passa alldeles utmärkt till din ”nya” sthlms-attityd och konstnärliga sida (dessutom trendigt värre). så jag är på anders sida, jag tror på klänningen!
Gillar din blogg!